I ett ösregn och med åskknallar som sällskap går jag och plockar nedfallna äpplen i trädgården.
Jag skördar.
På tomatplantan bredvid hittar jag två mogna tomater dessutom.
Jag går in med mina skatter och känner mig som en kung.
Äpplen, fuktiga från ett augusti-oväder blir sedan en varm äppelpaj inne i mitt varma röda kök.
Dagen har gått, och har varit så ovanligt stilla, här i ovädret. Alla kontakterna utdragna för att skydda från åskan. Ingen radio. Inget Internet. Ingen dator som står och surrar.
Ingen omvärld som kallar.
Och plötsligt känns världen så nära.
Min värld.
Kanske borde det åska oftare?
Så man lättare kan stänga av,
och hitta tystnaden.
