Älskar stilla efterjuls-tid.
Januari.
Långsamma promenader med koltrast-prassel. Plötslig sång från
ett snårigt buskage. Frostnupna nypon som naturens eget julpynt. Som får hänga
kvar ett tag till.
Vill inte ha bråttom.
Trivs på mina öar av januari-tid.
Stilla-tid.
Vilo-tid.
Och i fönsterna vilar bulliga hyacinter. Som växer bara en
liten bit i taget.
Bara en liten bit varje dag.
För just nu, är varje dag nog.
Vi behöver inte se bortom horisonten…
