En vårdag tvättad med såpa

Idag hände det!
När jag gick ut i trädgården med mattorna för att röja runt med fredagsstädningen så såg jag plötsligt de små blå blommorna på marken. Scillorna.
Små blå vårblommor som, om man lägger sig ner på fyra fötter, luktar förföriskt som en nytvättad vårdag.
En vårdag tvättad med såpa.

Och plötsligt känns allt nytt inom mig.
Som om livet börjar just idag.
Dimmorna ligger vårlätta i trädgården som om de är beredda att lyfta vilken sekund som helst och släppa fram solen och våren.
Så lätt kan också sorg lyfta ibland.
Och jag förstår att det tunga, hur tungt det än känns, bara är som vårlätt dimma. Och i varje ny sekund som finns kan solen bryta igenom.