Tryck på paus i livet också

Eftermiddag.
Lite mulet ute.
Sitter och kollar på nät-föreläsningar på datorn.
Hör plötsligt ett litet snarkande från sovrummet.
Pojkvännen som ligger där och läser verkar ha somnat.
Ett litet snarkande till.
Måste gå och kolla.
Smyger dit och hittar en liten 185 centimeters lång man ihopkurad sovande under en filt.
Rofyllt sovande som ett litet barn.
Eller en liten katt.
Kan inte låta bli att klappa på honom lite.
Han vaknar till. Alldeles varm. Yrvaken. Mjuk.

Det är helt omöjligt att inte lägga sig bredvid.
Kalla. Kantiga jag. Bredvid varma mjuka honom.

Föreläsningarna kan vänta i fem minuter.
Vilket tur att man kan trycka på paus i livet också.
Inte bara på datorn…