Så nära hjärtat att man får gåshud

Jag har snöat in på John Denver.
Reklamen på Spotify lurade in mig. Och jag är så glad att jag är fast. Fastsnöad. Insnöad.
Han sjunger om längtan. Om kärlek. Om solen.
Lyssnar på den där låten där han sjunger om hur glad han är för att solen skiner. Hur det får honom att känna sig. Att det han känner när han ser solen, det vill han ge den han älskar.
Så sentimentalt. Så fånigt egentligen.
Om det bara inte var för det att han låter som om han sjunger om det, på riktigt. Och han får mig att känna det, som om det är på riktigt.
Och är det inte precis så det är?
Sol och kärlek och längtan och allt det där. Det är på riktigt. Inte bara nåt som kommer genom reklam på Spotify.

Läste nyss att musik, och särskilt ens favoritmusik, gör att dopamin frigörs i hjärnan. En signalsubstans som skapar lustkänslor.
Gåshud var det yttersta beviset för att favoritmusiken verkligen gav effekt.
Jag lyssnade på Annie´s song med John Denver och fick gåshud tre gånger på raken.
För det där som är så enkelt är också det som ligger så nära.
Så nära hjärtat att man får gåshud.